Onsdagen den 1 Februari kl. 19.00 talar kritikern, historikern, författaren och

redaktören

Axel Andersson

under rubriken

DET KRITISKA GÅNGJÄRNET

– redaktionen och offentligheten –

Lokal: Kritiklabbet/”Ljusgården”, Sveavägen 56, Stockholm.

OBS! Anmäl deltagande genom att sända ett mail till magnuswo.fsl@gmail.com

Skriv ”Kritikföreläsning” i ämnesraden.

Detta är den första av sammanlagt 18 föreläsningar under två. Föreläsningarna skall ge teoretiskt stoff och inspiration till det praktiska arbetet kring kritik som bedrivs inom FSL och KRITIKLABBET. Vårens föreläsningar ägnas temat ”Kritiken i den nya offentligheten”. Föreläsningarna vänder sig till den intresserade allmänheten, till forskare och studenter verksamma vid alla de högskolor, universitet och institutioner med vilka FSL samarbetar, samt till verksamma kritiker, författare och konstutövare. De 18 föreläsningarna kommer att samlas i två volymer av FSL:s skriftserie. Varje föreläsning följs av samtal kring det sagda under ledning av Magnus William-Olsson. Nästa föreläsning i serien äger rum på samma plats den 22 feb.

ModPo 2017 — our next intensive 10-week “symposium mode” — will begin
on Saturday, September 9, 2017. Please share with your friends and
encourage them to enroll. Enrolling in ModPo
now or any time means you have access to everything now, but it also
means you’ll be ready to do the 10-week intensive course all together
starting in September. If you are and were already enrolled, you needn’t
do anything to stay enrolled for our 10-week September-November
session.

read more

 REKLAME:

Debatarrangement v. Det Danske Akademi

Tidspunkt: d. 23. januar kl. 19.30-21-30
Sted: Borups Højskole, Frederiksholm Kanal 24, København K

Arrangmentet er gratis, tilmelding sker via linket her. 

Hvad er den vigtigste målestok, når vi
vurderer litteratur og kunst: Er det dens evne til at give udtryk for
bestemte identiteter og erfaringer, de være sig af kønsmæssig,
klassemæssig, etnisk, religiøs eller seksuel art? Eller er det, at den
frit undersøger det menneskelige og eksistentielle i et ambitiøst
formsprog og med den størst mulige indholdsmæssige kompleksitet? Og skal
læseren nødvendigvis have samme identitet som forfatteren for at kunne
forstå et litterært værk? Eller er det litteraturens force netop at
kunne kommunikere henover vores forskelle?

Spørgsmål som disse har fyldt uhyre meget i mediernes kulturdebat det seneste år. Fra Weekendavisens artikler om trigger warning og politisk korrekthed over Deadline – DRs indslag om kulturel appropriering til Dagbladet Informations og senest Politikens intense diskussioner om de værdier, vi anlægger, når vi læser og taler om litteratur.