“ja, fan vad det stör mig! Att det teoretiska eller akademiska hör hemma lika väl i poesin som varsomhelst annars är för mig en självklarhet, och här är det Georges Bataille via “Unfinished system of non-sleep” (istället för non-knowledge), Félix Guattari, Butler, Rosalind Krauss, Dostojevskij, Achmatova, Antigone … Men det är något så förbannat borgerligt och självbekräftande med referenssystemet, något slutet och syrefattigt. Det låga och opassande och glappande lyser i denna estetiserade poesi helt med sin frånvaro och det kan jag inte förlåta den. De heterogena element som den återkommande metaformeln “Strange amalgama” åsyftar, är helt enkelt inte så heterogena som man gärna skulle vilja tro.”

Jeny Högström anmelder Marie Silkebergs nye digtsamling i Göteborgposten.

Eva Ström har også læst den.